Ibland så blir det bara en sån där dag. En dag som egentligen inte alls är så dålig men något känns liksom bara fel. Inget som jag riktigt kan sätta fingret på eller förklara.
Bara en känsla av att jag är på fel plats vid fel tidpunkt.
Jag längtar otroligt mycket att få komma ut med hästen idag. Jag har inte kunnat vara ute och rida sedan måndag förra veckan. Efter min migrän dag har jag haft ont i ryggen. Jag har väl inte en jätte bekväm bra säng, så efter över ett dygn i sängläge känns ryggen av. Inte diskbråcken i nacken utan det där diskbråcket i bröstryggen, som "inte borde ge några besvär".
Jag tror att bara jag får komma ut idag så blir det nog bättre imorgon.

Ibland känns det som om jag bara sitter och bidar min tid. Även om det är så att de här kommande tre åren satsar jag på milton, för han behöver det, så har jag en plan inför framtiden. Självklart innebär den framtiden hästar.

Om några år befinner jag mig ute på landet med minst en häst. Det är den planen jag har för mig själv.

Det som lättar snart här och nu är att snart har jag i alla fall bil. Kunna åka själv när och hur jag vill. ?

Att bara kunna åka ut och fiska, bara en sån grej!

Jag tänker se framåt!