Idag vill jag egentligen mest grina. Inte för att jag är ledsen och jag kommer inte grina. Men känslan av att jag inte kan gör det jag vill.

Shelly, mammas vovve som var med på pipmling. inpackad i filtar. 

Jag har pressat mig själv för hårt, igen. Har gjort alldeles för mycket och kommer få betala för det nu, igen. Men jag vill inte. Vill inte bara vila bort mitt liv! Att inte kunna göra det jag vill. Så triggar igång lite adrenalin och rider på vågen så jag kan göra en del. När jag sen vilar lite, så tappar jag adrenalin nivån och då kommer det. Så nu börjar det.

Har fiskat, träffat vänner och fått göra saker. Vill fortsätta nu. Men har pressat mig och nu kan jag inte längre det. 

En abborre som kom upp. Inte jättestor, men bilden blev fin.

Har fått iväg ansökan om handikappersättning till Fk. Hoppas kunna få igenom den. Jag fick ett jättebra intyg från läkaren så jag har förhoppningen. Jag behöver den för att kunna fortsätta med hemtjänsten. Dessutom väntar jag möte med någon på kommunen som ska komma hit och hjälpa mej med hjälpmedel i vardagen. Så som dusch stol och tyvärr också rullator.

Lakfiske på kvällen är mysigt.

Har ju tänkt länge att jag kanske kommer dit att jag behöver rullator. Men tänker att det är långt bort. Nu har jag haft lite påtryckningar från andra håll. Tog upp detta med min läkare och hon sa att det kunde vara en bra ide. 

För mig att gå i rullator blir ett jättesteg. Då kan jag ju inte dölja längre att jag är sjuk. Det har jag ännu inte bestämt. Men å andra sidan är inte min älskade son till för att ha som stöd när jag måste ta mig ut till affären. Så det kanske måste till. Förhoppningsvis är det övergående såklart. Jag hoppas på att slippa rullator och slippa bli sämre och sämre.

Lakfisk med häftigt mönster.

I övrigt finns det en positiv grej som hänt. Eller en del. Nyvunna vänner, eller gamla bekantskaper som hittats tillbaka till. Kanske blir toppen så småningom. Jag kan faktiskt behöva lite glädje i mitt liv. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att leva med me, hur är det egentligen?   Jag tänker inte gå in på medicinska termer, för helt ärligt så kan jag inte det. Jag orkar inte gå igonom och läsa och lära. Jag har ingen koll på forskning och alternativa behandlingar osv. Jag orkar int...

Min far, min biologiska far, sa en sak till mig för ett bra tag sedan. Det var något som etsade sig fast och något som tyvärr stämmer så mycket. Det han sa var: - Du har ett stort tomrum inom dig, ett svart hål, som du försöker fylla. Ett tomrum av ...

Jag sitter fast. Fastnat på ett ställe där jag inte vill vara. LIkt en fluga i en flugfälla. DÄr klibbiga trådar håller fast den och hur mycket den än kämpar sitter den där.   Lever ett liv som jag inte vill leva. Sitter här och kan inte göra så ...

Läste precis ett så bra inlägg på fb gruppen Millions missin uk. Så bra att jag istället för att försöka somna om var tvungen att skriva här. Millions missing är en rörelse som vill visa upp alla vi med me som bara ligger hemma och inte kan röra oss...

Hur tillåter du andra att behandla dig?   Jag har lärt mig mycket och klivit väldigt mycket framåt genom mitt liv. Från en väldigt brokig uppväxt, på många olika sätt, har jag ändå lärt mig försöka se det positiva i livet.   Men en sak som ja...